Jorden står still och det är stjärnor och himlakroppar som är i rörelse. Enligt modern kosmologi är jorden en spinnande glob med axel rotationshastighet på 1600 km/h vi ekvatorn. Jorden färdas runt solen ett varv per år med hastighet över 100 000 km/h och solsystemet i sin tur färds runt Vintergatan 800 000 km/h. Det tar 225 miljoner år för solsystemet att varva vintergatan och Vintergatan rör sig mot grann galaxen Andromeda men hastighet på 2,1 miljoner km/h. Alla dessa rörelser är baserade på gravitation.

Enligt dagens kosmologi avståndet från jorden till solen varierar från 147 -152 miljoner km (Se bild nedan). När det är sommar på den nordliga delen av globen (position A på bilden) med 152 miljoner km är jorden som längst bort från solen. På vintern när jorden är vid position B med avstånd på 147 miljoner km är den som närmast till solen. Avstånds skillnaderna mellan jorden och solen på sommar och vinter är 5 miljoner km.

Det tar 6 månader för jorden att färdas från ena till den andra sidan av solen, avstånd på 300 miljoner km. Samtidigt som jorden färdas dessa stora avstånd nordpolsstjärnan Polaris P har relativ fixerad position och dennes position har inte ändrats under alla tider människan har titta upp mot himlen.


Alltså på sommaren när jorden är vid position A nordpolsstjärnan Polaris P är synlig och 6 månader senare på vintern när jorden har förflyttats till position B fortfarande Polares P är synlig och har knappt ändrat sin position. Det vill säga att nordpolsstjärnan Polaris är alltid synlig under hela året.

Med alla rörelser nämnda ovan, hur är det möjligt för en observatör att se nordpolstjärnan natt efter natt både på vintern och sommaren? Det är omöjligt för jorden att färdas dessa stora distanser samtidigt ha nordpolsstjärnan perfekt synkroniserad med alla himlakroppar rörelser. Inte att glömma jorden har även en lutning på 23,4° grader och vinglar och vaggar fram tillbaka i sin något elliptiska färd runt solen.

Sammanfattningsvis – jorden har en vaggande axelrotation samtidigt som den färdas runt solen och solen i sin tur tillsammans med hela solsystemet färdas i vintergatan och vintergatan själv rör sig mot en annan galax. Med alla dessa rörelser, från jorden borde vi se olika stjärnor i himlen men det gör vi inte, därför står jorden stilla och det är stjärnor och himlakroppar som är i rörelse.